Litteraturvetenskap

Den här boken är för dig som älskar att läsa - eller vill hitta tillbaka till läsglädjen. Här får du utrymme att dokumentera dina läsupplevelser, recensera böcker, sätta mål, reflektera och följa din läsresa på ett roligt och inspirerande sätt. Oavsett om du är en van bokslukare eller ny i läsandets värld, är det här din plats att skriva, tänka och känna. Välkommen till en bok om böcker - fylld av kreativitet, värme och läskärlek.

<b>Den stora nordiska gudasagan</b><br/><br/>Förundrad över asarna reser den svenske kungen Gylfe till Asgård för att söka visdom. Där möter han de tre gestalterna Hög, Jämnhög och Tredje. Genom sina samtal med dem får Gylfe lära sig om universums skapelse ur mötet mellan is och eld, om världsalltets uppbyggnad kring trädet Yggdrasil, och om de enskilda gudarna och deras liv. Här framträder för första gången Oden och Frigg, och här skildras de dramatiska berättelserna om Tors strider mot jättar, Balders tragiska död och den oundvikliga världsundergången, Ragnarök. <br/><i>Snorres Edda </i>tillkom i början av 1200-talet, då Island blivit kristet men den gamla skaldediktningen och dess hedniska sagor fortfarande var en central del av kulturen. Det är det verk som tillsammans med <i>Den poetiska Eddan</i> [ca. 800-1000] gör att vi i dag känner till namnen på asagudarna, och en av världslitteraturens mest fängslande genomgångar av ett folk och deras gudavärld. <br/>Denna utgåva av <i>Snorres Edda</i> innehåller prologen och verkets två mest centrala delar, såväl som en inledning av översättaren, initierade textförklaringar och en utförlig namn- och ordlista. I översättning av Björn Collinder, här i en redaktionellt genomgången och varsamt moderniserad version. <br/><br/>SNORRE STURLASSON [omkring 1179-1241], var en isländsk adelsman, hövding, lagman, politiker, historiker, författare och skald. Hans namn har blivit odödligt genom <i>Snorres Edda</i>, den viktigaste källan till Nordens hedniska tid och berättelserna om asagudarna, och ett av världslitteraturens storverk.

De medeltida walesiska berättelserna om sagokonungen Arthur läses sällan och lämnar förhållandevis lite spår i moderna romaner och filmatiseringar, detta trots att de representerar några av de äldsta traditionerna om honom. Den här boken innehåller översättningar till svenska av tre sagor och två längre poem, tillsammans med inledning och innehållskommentarer. Dörren öppnas till en annan värld än de flesta känner till, fjärran från runda bord, hövisk kärlek och helig graal. Istället får vi möta en värld befolkad av jättar, skepnadsskiftare och talande djur, och bekanta oss med figurer som Culhwch och jättens dotter Olwen, häxorna i Caer Loyw och kejsarinnan av Konstantinopel, det väldiga vildsvinet Twrch Trwyth och mästerbarden Taliesin.<br/><br/>Jonas Thungren Lindbärg är medeltidsforskare och filolog med ett särskilt intresse för platser och skeenden som ofta glöms bort. Han disputerade 2021 vid Stockholms universitet med avhandlingen <i>Between Old and New Rome: Armenian and Bulgarian Contacts with the Papacy around 1204.</i>

"Richard Swartz levererar en underbar litterär pärla (...) Ostron i Prag är en så grundligt välskriven och vacker berättelse att den känns fulländad." DN, Gabriella Håkansson <br/><br/>"70-talets Prag måleriskt skildrat på makalös prosa (...) När en av Sveriges främsta stilister minns sin ungdom i Prag är det både vackert och melankoliskt." SvD, Gunilla Kindstrand <br/><br/>"I Ostron i Prag beskriver Swartz, mångårig östeuropakorrespondent och författare, dåtidens östeuropeiska samhälle samtidigt som han, inlevelsefullt, målande och enastående träffsäkert beskriver studentens vardagsliv och möten med olika privatpersoner och institutioner. Detta innefattar hur man klarade av sin mänskliga värdighet och samtidigt i vardagslivet fixade jobb, mat och annat praktiskt i planekonomins nyckfulla system. [...] Boken riktar sig till alla, som vill få en genuin bild av tillvaron i Kalla krigets Östeuropa." Bibliotekstjänst <br/><br/>"Richard Swartz skriver vackert och hela tiden underhållande. Det är en skarp tidsskildring som balanserar mellan eftertanke och djupt allvar till under stundom briljant kåserande. Allt är oerhört välformulerat. En fröjd och en ren njutning att läsa." Socialpolitik, Heléne Nellvik <br/><br/>"Det långa avsnitt i boken som behandlar den pragska ölkulturen håller en högkaratig litterär nivå, och visar att också det mest triviala ämnet i en skicklig journalists händer kan få ett bestående värde när det lyfts till en karakteristik som fångar ett samhällstillstånd." Barometern, Christian Swalander <br/><br/>"Det är en njutning att få ta del av något så på samma gång lärt och litterärt som lättsamt roande och oroande." Alingsås Tidning, Kerstin Westin <br/><br/>Två år efter att Pragvåren kommit och gått söker sig en ung man till Tjeckoslovakien, av både för honom och hans omgivning något oklara skäl. För att med egna ögon se den normalisering , det vill säga anpassning till den sovjetiska ordningen, som följt på Sovjetunionens invasion? Eller helt enkelt för att Prag erbjuder ett gömställe, en existentiell paus, är en plats som ingen känner eller egentligen brydde sig om? I Richard Swartz Prag på sjuttiotalet är det ont om det mesta utom öl. Där kan man lämna in en rock på kemtvätt och få tillbaka den utan foder och utan att någon kan förklara hur det har gått till. Där blir man bjuden på middag med ostrongaffel prydligt framdukad, men utan ostron. Och där går det att muta sig till nästan vadsomhelst, inklusive ett körkort. Det är en stad där tiden inte spelar någon roll. Det är Kafkas, Haseks och Hrabals stad, overklig, ofrivilligt komisk och drabbad av historia. <br/><br/>Richard Swartz skriver om träffsäkert och med humor om vardagsliv i en stad, som en gång var en centraleuropeisk pärla, men som efter kriget förvandlades till ett förfallet museum i en öststat. Ostron i Prag är inte bara en ovärderlig tidsskildring, den är också en retrospektiv självbiografi om en ung man som söker kärlek och mening i en stad som kan erbjuda varken det ena eller det andra. <br/><br/>Richard Swartz är författare och mångårig medarbetare i både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, och har belönats med både Gerard Bonniers essäpris och Jolopriset. Han har fått stor uppmärksamhet för sina böcker Room service, Ett hus i Istrien och Vita lögner

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.

<i>Älskaren och mördaren</i> är Leif Zerns klassiska studie av William Shakespeare. I sin vindlande essä beskriver Zern vad som gör att scenen i Shakespeares pjäser står vidöppen för snabba förflyttningar och magiska förvandlingar. I komedierna flyr de förälskade tonåringarna från staden med sina stränga lagar till skogen med sin hägrande frihet. I tragedierna byter hjälten skepnad och dras in i kriser som hotar hela samhället. <br/><br/>Zern beskriver den roll som förklädnader, förflyttningar och identitetsbyten spelar i Shakespeares pjäser. Alla dessa motiv pekar mot ett större brott: en värld där tryggheten i myter och universella sanningar saknas. Det är inte bara den yttre verklig­heten som spricker upp i fragment och klyftor mellan olika miljöer - även individen ställs öga mot öga med sin egen spegelbild, som spränger jagets och identitetens gränser. <br/><br/>Detta är en nyutgåva, med förord av Anders Olsson.

<b>En av den västerländska kulturens grundtexter i ny utgåva </b><br/><br/>Från ruinerna efter slaget vid Troja styr Aeneas sin flotta över Medelhavet, sökande efter ett nytt hem. Efter en mödosam och händelserik resa hamnar de i Latium på det italienska fastlandet, där ett långdraget krig bryter ut. När Aeneas och hans män slutligen står som segrare innebär det också att det öde gudarna förutsett nu har blivit beseglat: staden Rom ska grundas i deras fotspår och med Aeneas som anfader ska ett nytt folk uppstå - nobelt och modigt, känt över hela världen. <br/>Verigilius <i>Aeneiden </i>är starkt influerad av <i>Illiaden</i> och<i> Odysséen</i>, och syftet var att ge romarna ett nationalepos av samma storslagna magnitud som de Homeriska mästerverken. Verket skrevs under 20-talet före vår tidräkning och intar i dag en självklar plats som en av den västerländska kulturens viktigaste texter, en inspirationskälla till bland annat Dantes <i>Den gudomliga komedin</i> och Miltons <i>Det förlorade paradiset</i>. <br/>Här i svensk översättning av Johan Bergman.<br/><br/>VERGILIUS [70 f. Kr.-19 f. Kr.], född i Andes (Borgo Vergilio), var en romersk poet. Han anlände som ung till staden för att studera retorik, medicin och filosofi, och troligtvis är det under den tiden som hans första dikter kom att publiceras. Som författare har han gett upphov till tre av de mest kända verken inom den latinska litteraturen: <i>Bucolica</i>, <i>Georgica</i> och <i>Aeneiden</i>.