Litteraturvetenskap

<i>Ett Sverige som försvann - min uppväxt på 50-talet i Värmland </i>är en personligt skriven berättelse om hur det var att växa upp i svensk landsbygd på 1950-talet - efter kriget, före television, kyl och frys och massflytten till städerna. Det är som en glänta mellan två epoker. Berättelsen ger djupa tankeställare för dagens Sverige. En av många rör frihetsgraden för barn att ta eget ansvar. <br/><br/>Hans Bergström, född 1948, växte upp i den lilla byn Ambjörby i Klarälvdalen i norra Värmland. Han blev sedan i unga år talskrivare till tre partiledare och chefredaktör, först för Nerikes Allehanda, sedan för Dagens Nyheter. Han bor sedan ett 20-tal år i USA. <br/><br/>Men hembygden har förblivit nära och kär. Hans berättelse om den, och om den meandrande älven som dess själ, är stark. Läsare ur samma generation kommer att kunna identifiera sig med mycket. Läsare ur senare generationer ges åtskilligt att reflektera över.<br/><br/><i>Den är ljuvlig som folkvisan Uti vår hage, innerligt vacker och med tydliga stråk av vemod. Boken "Ett Sverige som försvann", signerad statsvetaren och journalisten Hans Bergström, är en kärleksförklaring...Boken är en skatt.</i><br/><br/>Tove Lifvendahl i Svenska Dagbladet<br/><br/><i>Det finns böcker som vill övertyga, och så finns det böcker som vill erinra. Hans Bergströms "Ett Sverige som försvann - min uppväxt på 50-talet" tillhör den senare kategorin, men gör det med en underström av politisk sprängkraft. Vad som vid första anblick framstår som en lågmäld barndomsskildring från 1950-talets Klarälvdal visar sig vid en närmare betraktelse vara en etnologisk studie i hur ett samhälle formar ansvarstagande individer. </i><br/><br/>Magnus Henrekson, professor vid IFN, i Kvartal.

Idén om en svensk kulturkanon växte fram ur en politisk och kulturell debatt om gemensamma referenser i samhället. Inspirerad av Danmark har frågan diskuterats i Sverige i flera år, ofta kopplad till skola, integration och nationell identitet. I slutet av 2023 beslutade regeringen att en kulturkanon för Sverige skulle tas fram under ledning av historieprofessor Lars Trägårdh. Kulturkanon lanserades i september 2025 och kommer nu i bokform. Utöver listan över samtliga 100 verk presenteras resultatet av projektet »Folkets kanon«.<br/><br/>Lars Trägårdh har även skrivit ett nytt förord till denna utgåva.

<b><i>Världen av igår</i> -- den illustrerade och kommenterade jubileumsutgåvan (736 sidor)</b><br/><br/>Österrikaren Stefan Zweig var en av sin tids mest uppburna författare, läst och beundrad världen över, tills den politiska situationen drev honom i landsflykt och hans böcker förbjöds. I exilen nedtecknar han fritt ur minnet sin sedermera legendariska skildring av det gamla Europas undergång. Fin de siècles Wien, första världskriget, hyperinflationen, nationalsocialismens uppkomst och vägen fram till krigsutbrottet 1939 -- aldrig har denna epok frambesvurits mer levande än i <i>Världen av igår</i>. Här finns även kärleksfulla porträtt av vännerna Rilke, Joyce, Freud och många fler. Efter att ha skrivit detta vittnesbörd till eftervärlden tog Zweig sitt liv, oförmögen att uthärda tidens brutalitet. Boken utkom första gången i Stockholm 1942, mitt under brinnande krig. <br/><br/>I denna rikt illustrerade jubileumsutgåva, med anmärkningar och efterord av Zweigexperten Oliver Matuschek, får läsaren följa med bakom kulisserna till en av 1900-talets mest berömda memoarer.

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.

I Bildhuggarens dotter ger Tove Jansson oss en inblick i sin egen barndom, som var magisk och mystisk mitt i allt det vardagliga.  <br/><br/>Tove Jansson beskriver det bohemiska konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors där festerna pågår i dagar, men också det betydligt lugnare sommarstället ute skärgården. Både hennes pappa skulptören Viktor Jansson och mamma Signe Hammarsten är centrala personer i berättelsen, liksom hemhjälpen Anna, en symbol för friheten. Tove Janssons älskade barndomsskildring utkom för första gången år 1968. <br/><br/>"Det är en mångbottnad berättelse om konstnärens tillblivande, men också en storslagen skildring av den lekande människan. Ingenting är mer allvar än lek för stunden och för livet." -Dagens nyheter

"Den 27 april sa Paul att han ville återvända som ett spöke.<br/><br/>Jag skriver spökberättelser.<br/><br/>Också breven han skrev är spöken."<br/><br/><em>En bok om spöken: en kärleksmemoar </em>är Siri Hustvedts mest personliga bok - ett ömsint och gripande porträtt av de fyrtiotre år hon tillbringade tillsammans med sin man, författaren och filmskaparen Paul Auster, från deras första möte i 1980-talets New York till hans död 2024.<br/><br/>Det är en berättelse fylld av kärlek, sorg och minne, med invävda dagboksanteckningar från månaderna från Pauls sjukdomsbesked till hans begravning, mejl till vänner under hans behandling, små lappar han skickade under årens lopp, samt tre kärleksbrev som Siri skrev till Paul 1981, när deras förhållande befann sig i ett kritiskt skede.<br/><br/>I boken ingår också Paul Austers allra sista text - trettiofem sidor ur det som skulle bli en samling brev till deras nyfödda barnbarn, Miles, född den 1 januari 2024.<br/><br/><em>En bok om spöken</em> är en djupt personlig kärleksmemoar om vad det innebär att dela ett liv, om sorgen som rubbar vår tidsuppfattning, och om de ord som vi lämnar efter oss. Siri Hustvedt visar hur dialogen mellan två människor kan fortsätta även efter döden - och hur kärleken kan fortsätta att vara närvarande när en älskad gått bort.

Vilhelm Moberg var en av det svenska 1900-talets största diktare, som med sina utvandrarromaner om Karl Oskar och Kristina skrev seklets mest lästa och älskade litterära verk. Samtidigt var han en av landets viktigaste opinionsbildare och länge vår mest spelade dramatiker.<br/><br/>Trots Vilhelm Mobergs unika status har det inte funnits någon biografi som omfattat hela hans gärning. Först nu, 45 år efter hans död, kommer boken som skildrar Moberg i helfigur. Jens Liljestrand berättar levande och fängslande om en av våra mest komplexa, kontroversiella och storslagna kulturikoner. Mannen i skogen är den definitiva boken om Vilhelm Moberg och hans stund på jorden.