Samhälle & Politik

"J&auml;mf&ouml;rt med Skandiamannen och Christer Pettersson s&aring; vill jag nog p&aring;st&aring; att han &auml;r den mest troliga."<br/><em>Leif GW Persson om Christer A, i SVT:s Veckan</em><br/><br/>"Det gl&ouml;der om Jon Jord&aring;s slagkraftiga bok om Palmemordet"<br/><em>Dagens Nyheter</em> <br/><br/><em>"</em>Sylvasst och trov&auml;rdigt om mordet p&aring; Palme"<br/><em>Aftonbladet</em> <br/><br/>"Jord&aring;s har skrivit en bok jag l&auml;nge saknat."<br/><em>Fredrik Sj&ouml;berg, Svenska Dagbladet</em> <br/><br/>&rdquo;Det &auml;r en vederh&auml;ftig bok &hellip; nyanserad &hellip; l&auml;sv&auml;rd.&rdquo;<br/><em><span style="font-size: 1.125rem;">Hans Gunnar Axberger i F&ouml;rmiddag med P1 om Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</span></em> <br/><br/><span class="rounded-sm px-0.5 bg-sky.6">"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em></span>&auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Nerikes Allehanda</em><br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Efter det f&ouml;rbryllande utpekandet av Skandia-mannen &aring;r 2020 b&ouml;rjade Jon Jord&aring;s, dokument&auml;rchef och producent bakom n&aring;gra av Sveriges mest lyssnade true crime-poddar, att gr&auml;va i mordet p&aring; Olof Palme.</span> <br/><br/>Ur alla tusentals dokument som gjordes tillg&auml;ngliga n&auml;r utredningen lades ner framtr&auml;dde en ny person ur skuggorna: enst&ouml;ringen som bodde p&aring; promenad-avst&aring;nd fr&aring;n biografen Grand, och var &auml;gare till en Magnum-revolver. Mannen hade tappats bort i utredningen flera g&aring;nger, visade sig p&aring; punkt efter punkt st&auml;mma in p&aring; FBI:s g&auml;rningsmannaprofil och var i perioder polisens hetaste sp&aring;r. Trots detta &auml;r han i princip ok&auml;nd f&ouml;r allm&auml;nheten. <br/><br/><em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme </em>g&aring;r igenom utredningen, fr&aring;n b&ouml;rjan till slut, och kastar ett nytt ljus &ouml;ver natten d&aring; Sveriges statsminister m&ouml;rdades. <br/><br/>Jon Jord&aring;s &auml;r dokument&auml;rchef p&aring; produktionsbolaget Filt. Han har bevakat ett stort antal olika kriminalfall som journalist och bland annat jobbat med prisbel&ouml;nta P3 Dokument&auml;r om Palmeutredningen inifr&aring;n. <br/><br/>"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em> &auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Sk&aring;nska Dagbladet</em>

Varför greps en fyllerist i Göteborg med tio kokta ägg i kavajen? Varför letade Sällskapsresans Robban och Berra efter en butik som hällde rom på vinflaskor? Och varför blev den holländske kommissionären Frans Andriessen chockad när han skulle koppla av på sitt hotellrum under förhandlingarna om svenskt EU-medlemskap? <br/><br/>Allt har att göra med säregna svenska alkoholrestriktioner. Mer än vi anar har de format vårt land och blivit en gemensam referens för generationer. Inte sällan i form av tristess av köer, tullkontroller och blandningar som druckits mer för effekten än för smaken. <br/><br/>Så roligt ska vi inte ha det är en bok om Sveriges alkoholpolitiska historia. En bok om monopol, motböcker, skatter och förordningar och hur de (inte) fungerat. Om varför mycket blivit bättre i takt med att politiken avskaffats och folk fått bestämma mer själva, och om hur olydiga svenskar roat sig under tiden. För svenskar som velat dricka har det inte alltid varit så kul, men historien om alla våra restriktioner är oavbrutet underhållande. <br/><br/> <br/><br/>»Självklar läsning för alla som intresserar sig för demokratifrågor och svensk politisk historia, för alla nykterister, och för alla som tar sig ett och annat glas.« EDWARD BLOM, GASTRONOM, KULTUR OCH NÄRINGSLIVSHISTORIKER. <br/><br/>»Jag brukar hävda att svenska folket har formats av Luther, skolplikten och värnplikten. Nu kommer jag att lägga till motboken . Kunnigt och stilistiskt elegant utmanar liberalen Svensson vår etablerade bild av nykterhetsrörelsens och den svenska alkoholpolitikens historia.« NILS LUNDGREN, NATIONALEKONOM. <br/><br/> <br/><br/>Om författaren Mattias Svensson är krönikör, skribent och författare, bland annat till Den stora statens återkomst, Vad vi kan lära av planekonomin och Glädjedödarna en bok om förmynderi. Han har mellanölet att tacka för att han alls blev till.

<i>»Jag har blivit kallad många saker: Blodhund. Robin Hood. Moderatätare. Kommunist. Nazist. Men oavsett epitet har min ambition varit att berätta historier som säger någonting om samhället och vart vi är på väg.«</i><br/><br/>Janne Josefsson har ägnat i princip hela sitt liv åt jakten på sanningen och att avslöja maktmissbruk. Men var kommer drivkraften ifrån, och vad har karriären kostat honom?<br/><br/>I <i>Rädd för sanningen </i>vänder Janne Josefsson på linsen och konfronterar sig själv. Han ser tillbaka på reportagen han är mest stolt över, och dem han ångrar. Han tvingas också möta sin uppväxt och sin familjehistoria, och där finner han sanningar han lyckats dölja till och med för sig själv.

»Jag ger dig ett soldatnamn: Wagner. Sedan får du själv se om du vill gå vidare eller inte.« <br/><br/><i>Döden är vår business</i> skildrar framväxten av den ökända ryska privatarmén Wagnergruppen, som skapades för att utföra Kremls smutsiga arbete utan att lämna några fingeravtryck. År 2014 undanröjde den makthavare i Donbas som inte ville lyda Moskva och verkade bakom kulisserna i inbördeskrigens Libyen, Mali och Syrien, där den chockade världen med sina brutala avrättningar. Efter den fullskaliga invasionen av Ukraina började Wagnergruppen operera öppet och rekryterade mördare och tjuvar direkt från de ryska fängelserna. Hjärnan bakom privatarmén var »Putins kock« Jevgenij Prigozjin, före detta straffånge, korvkioskägare, restaurangmagnat, mästertrollare och makthungrig entreprenör, som omkom i en flygkrasch efter sitt väpnade uppror mot Moskva i juni 2023. <br/><br/>BBC-journalisterna Ilja Barabanov och Denis Korotkov följer hans väg från fängelset till Kremls innersta kretsar och kartlägger Wagnergruppens uppkomst och fall. Detta är en berättelse om makt utan ansvar, våld utan gränser och Vladimir Putins maffiastat. <br/><br/> <br/><br/><b>Ur boken: </b> <br/><br/>»Alltihop skedde mer eller mindre inför öppen ridå, åtminstone skrev oberoende journalister både i Ryssland och utlandet regelbundet om Prigozjins många äventyr och bedrägerier. Trots detta ignorerades det fullständigt av den ryska regeringen och rättsväsendet, även när det handlade om mord på andra ryska medborgare som begicks med Prigozjins kännedom. Så fungerade det maffialiknande system som Vladimir Putin hade byggt upp -- en stat där personer nära ledaren alltid står över lagen och eliten inte lever enligt rättsliga normer, utan enligt oskrivna regler. Det var detta som möjliggjorde Prigozjins uppgång -- en tidigare kriminell som alltid värdesatte lojalitet högre än alla andra principer. Med den högste ledarens godkännande fick denne före detta brottsling mångmiljardkontrakt från staten, byggde ett ­medieimperium för att sprida Kremlvänlig propaganda och grundade en privat­armé. Detta gjorde det möjligt för en medioker och outbildad restauratör med stor fantasi och enorma ambitioner att bli en global skräckfigur.« <br/><br/><b>Ilja Barabanov</b> är en rysk grävande journalist verksam vid BBC:s ryskspråkiga redaktion. Han har i över ett årtionde följt Wagnergruppens framfart i Ukraina, Syrien, Afrika och Ryssland, och var en av de första journalisterna att avslöja gruppen. Tidigare var han special­reporter på tidningen Kommersant, och han har belönats med Peter Mackler Award från Reportrar utan gränser. <br/><br/><b>Denis Korotkov</b> har sedan 2013 granskat para­militära grupper och publicerat banbrytan­de reportage om Jevgenij Prigozjin och Wagnergruppen i Fontanka, Novaja Gazeta och Dossier Center. Hans arbete har lett till dödshot, men också till flera utmärkelser, bland annat Redkollegia-priset, Andrej Sacharov-priset och nominering till Global Shining Light International Award for Investigative Journalism.

När Carin Holmberg skrivit färdigt sin avhandling i sociologi, »Det kallas kärlek« (1993), om könsmaktordningen bland unga till synes jämställda par, hade hon mycket vrede kvar. Den fick sitt utlopp i <i>Det kallas manshat</i>, en rak och ilsken debattbok där hon visade grundläggande ojämlikheter mellan könen med en rad exempel hämtade ur media. Varför tycker den unge fotografen Jens Assur att jämlikheten "gått för långt" för att hans sambo vägrar att städa? Varför betraktas kvinnliga chefer som "manliga"? Varför får så många feminister frågan om de är manshatare?<br/><br/>Carin Holmberg behöver inte läsa mellan raderna i de tidningsartiklar hon behandlar. Hon läser det som faktiskt står. Som hon skriver i sitt förord: "Den bärande tanken i boken är att vi genom att inte lyssna utan enbart höra dels missar tillfällen att förstå, analysera och kritisera könsmakten, dels reproducerar densamma."<br/><br/><b>CARIN HOLMBERG</b> är sociolog med inriktning på frågor som rör maktrelationer mellan kvinnor och män. 1993 kom hennes avhandling »Det kallas kärlek«, om kvinnors underordning och mäns överordning bland unga jämställda par i Sverige. Hon är född 1959 och bosatt i Ösmo.<br/><br/><b>Pressröster:</b><br/><br/>»Varför en så snar återutgivning av denna bok? kan man undra. För att den är värd det. För att den fortfarande gäller, för att den ger en redig och lättläst grundkurs om vissa bärande strukturer i manssamhället och för att den frilägger konflikter i stället för att försöka släta över dem.«<br/><i>Nina Lekander, Expressen</i><br/><br/>»Holmberg lyckas göra analyser man egentligen har hört förut till nya aha-upplevelser. Alla som börjar slappna av i den feministiska kampen och tycka att vi ju ändå har det ganska bra rekommenderas denna bok som åter bringar liv i vreden.«<br/><i>Nina Björk, Dagens Nyheter</i>

<i>Mellan klan och stat</i> är en resa i historien från Somalia till Sverige. <br/><br/>På vägen väcks fundamentala frågor om samhällets natur. <br/><br/>Var söker vi hjälp i nöden? Hur formas våra normer? <br/><br/>Vem kan man lita på? <br/><br/>Finns det svar som överbryggar gapet mellan klanen och den liberala staten? <br/><br/><i>Mellan klan och stat</i> publicerades första gången 2014. Den har haft stor betydelse för integrationen av Sveriges sjuttiotusen somaliska invandrare och i grunden förändrat skolors och myndigheters förståelse för klankulturer. Till 2020 års utgåva har författaren skrivit ett nytt kapitel om reaktionerna på boken och det genomslag som begreppet klan har fått i svensk debatt de senaste åren. <br/><br/>Per Brinkemo (f. 1960) är journalist och författare. Han har under flera år arbetat med integrationsfrågor inom ramen för Somaliland Förening i Rosengård i Malmö.

Stefan Örning, 22 år från Skogås, kliver in på Miamis flygplats med 400 000 dollar tejpade runt kroppen. Hans uppdrag är att flyga till Colombia och leverera pengarna till Medellínkartellen, världens mäktigaste och brutalaste brottssyndikat. <br/><br/>Resan blir starten på sju våldsamma år som smugglare mitt i kokainkrigens epicentrum. Stefan kidnappas, rånas och misshandlas. Han blir kär, gifter sig och får sin första dotter. När en leverans går fel hamnar Stefan i blickfånget för svensk polis, som gör ett rekordstort kokainbeslag på Arlanda. Plötsligt är Stefan internationellt efterlyst av Interpol, och hela hans familj dras in i kaoset. Jakten på den svenske kokainkungen är igång. <br/><br/><i>Smugglarens väg</i> är den unika, verklighetsbaserade historien om den ende svensk som arbetat för både Medellínkartellen och Calikartellen, Colombias då mäktigaste kokainimperier. Det är en berättelse om brott, svek och många år bakom galler, och om en familj som försöker hålla ihop när världen omkring dem rasar samman.