Litteraturvetenskap

<i>Ett Sverige som försvann - min uppväxt på 50-talet i Värmland </i>är en personligt skriven berättelse om hur det var att växa upp i svensk landsbygd på 1950-talet - efter kriget, före television, kyl och frys och massflytten till städerna. Det är som en glänta mellan två epoker. Berättelsen ger djupa tankeställare för dagens Sverige. En av många rör frihetsgraden för barn att ta eget ansvar. <br/><br/>Hans Bergström, född 1948, växte upp i den lilla byn Ambjörby i Klarälvdalen i norra Värmland. Han blev sedan i unga år talskrivare till tre partiledare och chefredaktör, först för Nerikes Allehanda, sedan för Dagens Nyheter. Han bor sedan ett 20-tal år i USA. <br/><br/>Men hembygden har förblivit nära och kär. Hans berättelse om den, och om den meandrande älven som dess själ, är stark. Läsare ur samma generation kommer att kunna identifiera sig med mycket. Läsare ur senare generationer ges åtskilligt att reflektera över.<br/><br/><i>Den är ljuvlig som folkvisan Uti vår hage, innerligt vacker och med tydliga stråk av vemod. Boken "Ett Sverige som försvann", signerad statsvetaren och journalisten Hans Bergström, är en kärleksförklaring...Boken är en skatt.</i><br/><br/>Tove Lifvendahl i Svenska Dagbladet<br/><br/><i>Det finns böcker som vill övertyga, och så finns det böcker som vill erinra. Hans Bergströms "Ett Sverige som försvann - min uppväxt på 50-talet" tillhör den senare kategorin, men gör det med en underström av politisk sprängkraft. Vad som vid första anblick framstår som en lågmäld barndomsskildring från 1950-talets Klarälvdal visar sig vid en närmare betraktelse vara en etnologisk studie i hur ett samhälle formar ansvarstagande individer. </i><br/><br/>Magnus Henrekson, professor vid IFN, i Kvartal.

<b><i>Världen av igår</i> -- den illustrerade och kommenterade jubileumsutgåvan (736 sidor)</b><br/><br/>Österrikaren Stefan Zweig var en av sin tids mest uppburna författare, läst och beundrad världen över, tills den politiska situationen drev honom i landsflykt och hans böcker förbjöds. I exilen nedtecknar han fritt ur minnet sin sedermera legendariska skildring av det gamla Europas undergång. Fin de siècles Wien, första världskriget, hyperinflationen, nationalsocialismens uppkomst och vägen fram till krigsutbrottet 1939 -- aldrig har denna epok frambesvurits mer levande än i <i>Världen av igår</i>. Här finns även kärleksfulla porträtt av vännerna Rilke, Joyce, Freud och många fler. Efter att ha skrivit detta vittnesbörd till eftervärlden tog Zweig sitt liv, oförmögen att uthärda tidens brutalitet. Boken utkom första gången i Stockholm 1942, mitt under brinnande krig. <br/><br/>I denna rikt illustrerade jubileumsutgåva, med anmärkningar och efterord av Zweigexperten Oliver Matuschek, får läsaren följa med bakom kulisserna till en av 1900-talets mest berömda memoarer.

"Det verkliga bruk vi har av Shakespeare eller av Cervantes, av Homeros eller Dante, av Chaucer eller Rabelais, det är att de bistår vårt inre jag i dess växande. Att fördjupa sig i kanon gör en inte till en bättre eller sämre människa, en dugligare eller odugligare medborgare. Det enda Västerlandets kanon kan bidra med, det är en djupare insikt om hur vi bäst använder vår egen ensamhet, den ensamhet vars slutgiltiga gestalt är vår uppgörelse med vår dödlighet."<br/>I <i>Den västerländska kanon</i> argumenterar Harold Bloom, legendarisk kritiker och professor i litteraturvetenskap vid Yale, för att litteratur ska bedömas ur ett estetiskt perspektiv, inte ett ideologiskt eller politiskt. Boken, som utkom första gången 1994, är skriven ur en frustration med en växande kritik mot kanon av politiska skäl, en rörelse som enligt Bloom riskerar att tillintetgöra själva begreppet och förstöra ett mångtusenårigt arv. Harold Bloom visar i <i>Den västerländska kanon</i> och i hela sitt författarskap vilken inkännande läsare han är, helt fokuserad på textens kvaliteter och vad litteraturen kan göra för den enskilda människan. <br/>Denna nyutgåva har ett nyskrivet förord av Carl-Johan Malmberg.

J R R Tolkiens <em>Ringarnas herre</em> är en klassiker som antagit mytiska proportioner. Idag refererar många till boken som om man talade om en av mänsklighetens skapelseberättelser. I mörka tider vänder sig människor till verket för tröst.<br/><br/>2023 är det 50 år sedan Tolkien dog och hans verk är mer läst och omtalat än någonsin.<br/><br/><em>Ringens återkomst </em>samlar texter av skarpa skribenter och Tolkienprofiler som skärskådar vad verkets lyskraft består i, och varför det ständigt tycks återaktualiseras. Det handlar om böckernas inspirerande förmåga att finna hopp i det hopplösa och om högerrörelsernas annektering av Tolkiens symbolvärld. Om Tolkiens språkskapelser och hur de ger förståelse för exilens villkor, om Tolkien som teolog och om Tolkien som traumatiserad av första världskrigets skyttegravar.<br/><br/>Inger Edelfeldt minns också tiden som Tolkien-illustratör och Finn Zetterholm berättar om fadern Tore Zetterholm och hans översättning av den första svenska Tolkienutgåvan: <em>Hompen</em>.<br/><br/><em>Ringens återkomst</em> är en bok för alla som fascineras av J R R Tolkiens värld.

Efter tio års belägring av staden Ilion i Troja beger sig krigaren Odysseus - den mångförslagne - hemåt mot ön Ithaka, där hans hustru Penelope väntar, under ständig uppvaktning från friare som suktar efter hennes gunst och hans kungarike. <br/>Men vägen hem blir svår för Odysseus och hans män: tio år av irrfärder väntar, med strapatser och dödliga faror - lotusätare som lockar med evig glömska, våldsamma cykloper, förföriska nymfer och lockande men hotfulla sirener. <br/>Hemma på Ithaka gör sonen Telemachos allt för att freda sin mor, och Odysseus får in i det sista använda all sin list och förslagenhet.<br/>I svensk översättning av Erland Lagerlöf.<br/><br/>HOMEROS vet man ytterst lite om; mytbildningen har framställt honom som en blind skald och siare, men sannolikt kommer de verk som tillskrivs honom från en lång tradition av muntlig poesi. <i>Odysséen</i> dateras vanligen till det sena 700-talet f.Kr.

<strong>Den hyllade nyöversättningen av <em>Odysséen</em>. </strong><br/><br/>Den grekiske skalden Homeros ska ha skapat <em>Odysséen</em> - världslitteraturens största äventyr - på 700-talet f.Kr. Den skimrande dikten om Odyssevs långa hemfärd efter trojanska krigets slut till sin ö Ithaka har inspirerat en mängd berättelser om strapatsrika resor, längtan och återvändande.<br/><br/>Ingvar Björkeson är vår tids främste nytolkare av de klassiska mästerverken. Hans moderna översättning av <em>Odysséen</em> hyllades då den 1995 utgavs för första gången.

"Tenngarts 'Det litterära Nobelpriset' måste vara årets mest oväntade bladvändare. Trots att den handlar om världens mest kända pris är boken full av cliffhangers och oförutsägbara vändningar." Rasmus Landström, Aftonbladet<br/><br/>"Paul Tenngart visar vad en beläst och skicklig litteraturforskare kan åstadkomma med ett gigantiskt material som detta. [...] strålande prov på litteraturforskning när den är som mest angenäm att läsa" Maria Schottenius, DN<br/><br/>"en praktisk och oumbärlig handbok om Nobelpristagarna och deras författarskap" Jan-Olov Nyström, UNT<br/><br/>Enligt Alfred Nobels testamente ska Nobelpriset i litteratur tilldelas "den som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning". Alltsedan 1901, då det första priset gick till Sully Prudhomme, har Svenska Akademien tolkat Nobels kosmopolitiska och idealistiska intentioner efter bästa förmåga, samtidigt som omvärlden påverkat och reagerat på priset.<br/><br/>Litteraturforskaren Paul Tenngart tar med läsaren på en generös bildningsresa genom prisets vindlande historia. Han tecknar en levande bild av pristagare och epoker, via triumfer och katastrofer, fram till våra dagar då priset alltjämt bekräftar en utbredd tro på att litteratur kan bedömas bortom nationella och kulturella enskildheter.