Polydor

Kiwanuka Michael: Love & hate 2016 [CD]

The Who's rockopera om den dövstumme pojken var ett mastodontprojekt, nästan uteslutande skrivet av Pete Townshend. Här finns många lysande sånger, som "I'm Free," "Pinball Wizard," "Sensation," "Christmas," "We're Not Gonna Take It," och den dramatiska tio-minuters instrumentala "Underture." Trots det komplexa projektet, förlorade The Who inte sina popmelodier, harmonier och kraftfulla instrumentation. Helheten är en tidlös klassiker. Plats 96 på Rolling Stone's 500 Best Albums!

Den kanadensiska rockgiganten Bryan Adams studioalbum "Get Up" är producerat av Jeff Lynne, tidigare frontman för ELO samt medlem i Traveling Wilburys, och är co-skriven tillsammans med Bryans långtida samarbetspartner Jim Vallance. "Get Up" består av sammanlagt 13 spår, däribland nio nyskrivna låtar och fyra akustiska versioner som Bryan själv producerat. Rocklåtar som titelspåret "Get Up", "Brand New Day", "You Belong To Me" och "Thunderbolt" varvas med lugnare låtar som "Don't Even Try" samt "We Did It All". Tillsammans med välkända producenten Jeff Lynne, som tidigare samarbetat med The Beatles, Paul McCartney och Tom Petty, har Bryan skapat ett album som följer upp hans tidiga alster väl.<br/><br/>Bryan Adams debuterade som soloartist 1977 och har skördat stora framgångar världen över med låtar som "Run to You", "Heaven", "(Everything I Do) I Do It For You" och kultlåten "Summer of '69". Det stora genombrottet kom 1983 med albumet Cuts Like a Knife. Bryan Adams har vid tre tillfällen blivit Oscarsnominerad för sina filmkompositioner och har vunnit flera Grammypriser.

Hypen började tidigt 2011 i samband med att han turnerade med Adele och släppte två hyllade EP's. Med en röst som får folk att jämföra honom med Bill Withers och Otis Redding har han fått media världen över att fullkomligt ösa superlativer över denna 24-åriga London-kille.<br/><br/>"Breathtakingly beautiful"<br/>Sunday Times Culture<br/><br/>"One of the most powerful soulful voices to emerge in years"<br/>Dazed & Confused<br/><br/>"A rare talent whose music oozes the kind of soul the world lost the day the Motown movement passed"<br/>- i-D<br/><br/>"a voice that's pure soul"<br/>Evening Standard<br/><br/>"A genuine star in the making"<br/>Mojo<br/><br/>"the reflective, mature lyricism of Bob Dylan or Neil Young"<br/>The Times<br/><br/>"His vocal cords were made to sing soul"<br/>The Guardian<br/><br/>"Michael Kiwanuka, hell yes"<br/>NME<br/><br/>"[a] spectacular voice"<br/>Clash<br/><br/>"boy, he's good. Really good"<br/>The Word<br/><br/>"timeless, beautiful, and as near-perfect as you're likely to find"<br/>DJ Magazine<br/><br/>"Recalls the grace and understated power of Otis Redding. Fabulous"<br/>Sunday Express<br/><br/>"Michael Kiwanuka, live på O-baren. "Home again", som han spelade i SVT:s "Skavlan" kvällen efter, är verkligen magisk."<br/>Fredrik Virtanen, Aftonbladet<br/><br/>Min vän Andres Lokko: "Du lyckades i söndags skriva en krönika om Mathias Kiwanuka (New York Giants) utan att nämna Michael Kiwanuka som är så jäkla bra.."<br/>Mats Olsson, Expressen<br/><br/>"Jag hörde en fantastisk låt igår. Den var så otroligt kraftfull för mig så när jag lyssnade på den tre gånger innan jag gick och la mig grät jag varenda gång. Och det var inte en liten tår som rann utan det gjorde ont i kroppen. Så vacker var den. Så gripande var texten för mig, att tårarna forsade och jag kröp ihop i fosterställning".<br/>Moa Bjuner, bloggare (http://themoie.blogg.se)

Velvet Underground: V.U. & Nico 1967 (2012/Rem) [CD]

Allt av det råmaterial som skulle göra Cream till ett av de bästa banden av sin era, finns här på deras debutalbum. "Fresh cream" innehåller bandets signatur-mix av psychedeliska poplåtar och blues-rock improvisationer. Bästa exemplet är öppningsspåret "I Feel Free" - albumets höjdpunkt. Jack Bruce och Ginger Baker i alla ära, men det är Eric Claptons gitarrspel som väcker den till liv. Fortsättningen på plattan är en rad bluespärlor som Cream hanterar på ett lysande sätt.

Cream var rockmusikens första riktiga supergrupp, och under sin korta tid tillsammans skapade Eric Clapton, Jack Bruce och Ginger Baker flera musikaliska milstolpar. Hit hör tveklöst deras andra album, "Disraeli Gears", som gavs ut i november 1967. En evig rockklassiker som på ett nytt och spännande sätt sammanblandar blues, jazz, folkmusik och psykedelia. Många anser att detta är Eric Claptons allra bästa stund.