Aristoteles

Aristoteles Fysik var under många århundraden utgångspunkten för allt naturvetenskapligt tänkande i västerlandet, och många av hans analyser och diskussioner av grundläggande begrepp är fortfarande fascinerande och intressanta. Här finns till exempel hans utredningar om olika slag av orsaker, om begreppet oändlighet, om rummets och tidens natur, samt den diskussion av förändring och rörelse som mynnar ut i läran om den första röraren, som utan att själv förändras sätter allting annat i rörelse. Aristoteles diskussion av sina föregångares uppfattningar om naturen är även en viktig källa till kunskap om den äldre grekiska filosofins historia. Översättning och inledning av Charlotte Weigelt.

Den formella logiken är en uppfinning av Aristoteles, och hans lära om syllogismerna har haft ett enormt inflytande över den västerländska tankehistorien. I <i>Första analytiken</i> kan man följa hur en av de viktigaste intellektuella upptäckterna i mänsklighetens historia gick till. För översättning och kommentarer svarar Per-Erik Malmnäs, professor emeritus i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.

Aristoteles 2300 år gamla poetik har översatts av Jan Stolpe. I en inledning kommenterar Arne Melberg några av de mest välkända och omdiskuterade begreppen, bl a mimesis, mythos, katharsis och metafor.

Få filosofer har utövat ett sådant inflytande på den västerländska tanketraditionen som Aristoteles. I "Tre böcker om själen", förmodligen tillkommen under den tid då Aristoteles ledde den egna skolan Lykeion i Aten, mellan åren 335 och 323 f Kr, diskuteras livsprincipen och människans själ. "Tre böcker om själen" har genom århundradena haft en central betydelse för filosofins och psykologins utveckling, och för reflektioner kring vad människan är.

<i>Nikomachiska etiken</i> är Aristoteles viktigaste moralfilosofiska arbete. Boken är inte bara en odödlig klassiker utan även mycket inflytelserik i modern filosofi, där den utgör en huvudkälla till den så kallade dygdetiken. Aristoteles frågar vad det innebär att leva ett gott, lyckligt liv, vilket leder honom till en undersökning av de karaktärsegenskaper, dygder, som utmärker den goda människan. Han diskuterar dygdens allmänna karaktär, som medelväg mellan två extremer (modet är till exempel medelvägen mellan feghet och dumdristighet), men också många särskilda dygder, såsom frikostighet, rättvisa och självbehärskning. Utförlig behandling får även vänskapens och njutningens natur och deras roll i ett bra liv. <br/><br/>Det goda livet fullbordas i handlingar som leds av <i>fronesis</i>, klokheten eller det goda omdömet. Mot slutet av verket framhäver Aristoteles även ett annat liv än handlingslivet, nämligen det betraktande livet, som han menar förverkligar det gudomliga i människan. <br/><br/>Charlotta Weigelt professor i filosofi vid Södertörns högskola har översatt verket och står även för en innehållsrik inledning och förklarande noter. Hon har tidigare översatt Aristoteles <i>Fysik</i> och arbetar för närvarande med en översättning av <i>Metafysiken</i>.

I <i>Andra analytiken</i> färdigställer Aristoteles ett av de vackraste teoribyggena i västerlandets historia. Här formuleras villkoren för vetenskaplig kunskap med en precision som helt saknar motstycke i den tidigare och samtida grekiska litteraturen. <br/><br/>I <i>Första analytiken</i> utvecklade Aristoteles sin teori om syllogismerna - en rent logisk teori om giltiga slutledningar av en viss form. Andra analytiken behandlar hur syllogismer kan användas för att med hjälp av bevis skapa ny kunskap från vad vi redan vet. I centrum står de deduktiva vetenskaperna, i synnerhet matematiken, men även andra kunskapsområden berörs. <br/><br/>Översättningen kompletteras med utförliga noter och kommentarer, samt en omfattande bilaga om relationen mellan Aristoteles vetenskapssyn och den tidiga grekiska matematiken, framförallt Euklides <i>Elementa</i>.<br/><br/>För första gången föreligger Aristoteles <i>Första analytiken</i> och <i>Andra analytiken</i> i kommenterade svenska översättningar, signerade Per-Erik Malmnäs. Det är en filosofisk och kulturhistorisk händelse av högsta rang. <br/><br/>Per-Erik Malmnäs är professor emeritus i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.