Hergé

Utökad jubileumsutgåva i stort format!<br/><br/>Det kalla kriget når ända fram till det lugna Moulinsart, när de rivaliserande grannländerna Syldavien och Bordurien båda vill åt professor Kalkyls senaste uppfinning. Då Kalkyl försvinner under resa till Schweiz måste Tintin, Milou och kapten Haddock på nytt rycka ut för att rädda sin vän. Samtidigt gör den påflugne försäkringsagenten Serafim Svensson entré i serien. <br/><br/>I år är det 70 år sedan Det hemliga vapnet först publicerades som följetong i den belgiska serietidningen Tintin. Denna version skiljer sig markant fran det ordinarie albumet betraffande text, bild och farglaggning - i synnerhet de sista 19 sidorna i liggande format. Jubileumsalbumet innehåller också ett förord som berättar om bakgrunden till detta spännande Tintinäventyr, influerat av såväl Hitchcock-thrillers som kraftmätningen mellan öst och väst.

Tintin och Milou upptäcker märkliga burkar som ska innehålla krabba, men det visar sig vara opium som smugglas! Jakten på opiumligan tar våra vänner ända till Saharas öken och Marocko. Under resans gång möter Tintin en försupen sjökapten som med tiden blir hans bäste vän: den koleriske och whiskytörstande kapten Archibald Haddock. En annan ny bekantskap i detta album är styrman Allan Thompson, en råbarkad och farlig typ, som senare återkommer vid Rastapopoulos sida.<br/><br/>Originalversionen av <i>Krabban med guldklorna</i> började publiceras som följetong i <i>Le Soir</i> 1940 och gavs ut i album 1941. Gemensamt för originalversionerna av Tintins äventyr är att de har betydligt fler sidor än de senare färgutgåvorna av samma äventyr, och att serierutorna är större. Varje album innehåller också ett mindre antal helsidesplanscher i färg.

Utökad specialutgåva i stort format!<br/><br/>Tintins och kapten Haddocks lugna tillvaro på slottet Moulinsart får ett abrupt slut när operadivan Bianca Castafiore, Näktergalen från Milano, kommer på besök. Med sig har hon sin påkläderska, sin pianist och inte minst sina ovärderliga juveler, som omgående börjar komma på avvägar. Vem eller vilka är det som ligger bakom stölden? <br/><br/>Innan <i>Castafiores juveler </i>gavs ut i album 1963, producerade Hergé en första version av serien som trycktes som följetong i tidningen <i>Tintin</i>. Originalteckningarna har legat bortglömda i Hergés arkiv i närmare 60 år. Dessa seriesidor har nu noggrant restaurerats för att ge läsaren möjlighet att ta del av den ursprungliga versionen av berättelsen så som den trycktes 1961/62. Jubileumsutgåvan av albumet innehåller också 16 sidor extramaterial som berättar om om hur äventyret blev till.

Det första Tintinalbumet - nu i färg!<br/><br/>Tintins första äventyr började publiceras i januari 1929. Föga anade den 21-årige tecknaren Hergé att han hade skapat en universell och tidlös hjälte full av entusiastisk energi och nyfikenhet. De berömda golfbyxorna var på plats från första början, och redan efter bara några sidor fick Tintin sin karakteristiska hårtofs tack vare en kraftfull rivstart i en stulen tysk polisbil. <br/><br/><i>Tintin i Sovjet </i>trycktes i svartvitt och publicerades först som följetong i en veckotidning innan det senare gavs ut i album. Hergé kom sig aldrig för att teckna om äventyret. Först 2017 gavs albumet ut i färg på franska, i en utgåva som nu för första gången ges ut på svenska. Denna färglagda version av Tintins rafflande reportageresa till bolsjevikernas Sovjet överraskar med en både nyvunnen och modern läsbarhet.

Den svartvita originalversionen av <i>Tintin i Kongo</i> tecknades 1930-31 och ges nu ut på svenska för första gången. Efter Tintins första äventyr bland bolsjevikerna i Sovjet bestämde utgivaren att Tintins nästa reportageresa skulle gå till den belgiska kolonin Kongo. Motvilligt gick Hergé med på att teckna detta äventyr, som är en ren fantasiprodukt. Tintins upplevelser i Kongo säger därför mer om kolonialtidens europeiska fördomar om "den mörka kontinenten", än om verkliga förhållanden i landet vid den tiden. <br/><br/>Den bild av Afrika som Hergé förmedlar i <i>Tintin i Kongo</i> är alltså varken realistisk eller rättvis, vare sig det gäller skildringen av invånarna eller av djur och natur. Ändå förtjänar äventyret att läsas för sin plats i Tintinseriens utveckling, och som ett historiskt dokument från en tid då nästan hela den afrikanska kontinenten lydde under europeiska kolonialmakter.

När det var dags för Hergé att påbörja det tredje Tintin-äventyret fick han äntligen rita vad han länge önskat och lät Tintin och Milou resa till Amerika. Reportageresan tar Tintin till Chicago där han bekämpar amerikanska gangsters och deras ledare Al Capone. Detta är f.ö. det enda Tintin-album där en verklig person dyker upp i handlingen, men så var gangsterkungen Capone vid denna tid minst lika mycket myt som människa. <br/><br/>Handlingen rusar fram i en väldig fart, och Tintin hinner både slåss mot gangsters i Chicago, besöka vilda västern och bli tillfångatagen av såväl cowboys som indianer innan äventyret är över. Den svartvita originalversionen publicerades först som följetong i tidningen Le Petit Vingtième innan <i>Tintin i Amerika</i> gavs ut i albumformat första gången 1932.

Specialutgåvan av <i>Månen tur och retur</i> del 1 och 2 samlar båda albumen i en volym. <br/><br/>När Herge skapade sin historia hade rymdåldern just börjat - en ljusnande framtid hägrade, med atomdrivna farkoster och rymdresor till främmande världar. Skildringen av förberedelserna inför resan och själva månexpeditionen är detaljerad och förvånansvärt framsynt, tack vare den grundliga research som Hergé gjort i förväg. Med sina många tekniska detaljer och förklaringar är äventyret om månresan den mest omfattande Tintin-historien rent textmässigt, även om karaktärerna också får stort utrymme. <br/><br/>De båda Tintinäventyren som tillsammans utgör <i>Månen tur och retur</i> publicerades som album 1953 och 1954, det vill säga femton år före Apollo 11 (1969) och till och med före den första satelliten Sputnik (1957). I år har det gått 70 år sedan Tintins månresa och 55 år sedan Neil Armstrong och Buzz Aldrin tog sina första steg på månen. Senaste gången som jordbor besökte månen var 1972, men nya bemannade månfärder är planerade att äga rum de närmaste åren.